Friday, August 12, 2016

Dr. Daniel Pipes: Uppmaning till intelligent profilering [av Frederick Schauer]

http://sv.danielpipes.org/10340/intelligent-profilering-frederick-schauer

Uppmaning till intelligent profilering [av Frederick Schauer]

av Daniel Pipes
New York Sun
30 december, 2003
Ursprunglig engelsk artikel: A Call for Intelligent Profiling[ by Frederick Schauer]
Översättning till svenska: Talia Meyer
I mitten på november var Yusuf Suleman Motala, en muslimsk ledare i Storbritannien som sägs vara mycket respekterad och ha många anhängare, på Heathrow flygplatsen på väg till en mindre pilgrimsfärd i Mecka. Men brittiska tjänstemän stoppade honom och Motala berättar att de ställde frågor till honom om den islamiska religionen, undervisningen i de skolor som står under hans ledning och hans koppling till "jihadgrupper". Detta gjorde att han blev försenad och avbröt sin pilgrimsresa.

Det Muslimska rådet i Storbritannien reagerade med "upprördhet och chock" och krävde att sådan "profilering av muslimer" inte återupprepas.

Är detta ett rimligt krav? När man anstränger sig för att spåra upp fienden, var är då rätta platsen att göra en profil? Vad är profilering överhuvudtaget?

I en nyligen utkommen bok med titeln Profiles, Probabilities, and Stereotypes (Harvard University Press) ger oss Frederick Schauer, innehavare av Frank Stantonprofessuren på Första tillägget på Harvard, en genomtänkt analys av dessa frågor. Schauer börjar med att ge oss den terminologi som behövs för att diskutera frågan.
  • En generalisering är den process genom vilken man "på grundval av det som är karaktäristiskt för vissa medlemmar av en grupp, drar slutsatser eller fattar beslut om hela gruppen".
  • Missvisande faktorer är sådana som inte har något statistiskt värde när det gäller generalisering (till exempel vilken roll könet spelar när man förutsäger intelligens); icke missvisande faktorer har ett statistiskt värde (till exempel när man förutsäger styrka).
  • Fördomar är åsikter som baseras på missvisande föreställningar om en grupp.
  • Profilering är "en process av generalisering som strävar efter att begränsa listan av möjliga misstänkta genom att identifiera ett interaktionsområde bland ett flertal generaliseringar".
Ursprunget till profilering dateras till början av 1950-talet när polisen i New York City i förhoppning om att kunna identifiera förövaren som hade sprängt fler än 30 bomber, vände sig till en psykiater vid namn James Brussel och bad om hjälp. Brussel gick igenom bevisen och drog slutsatsen att bombaren var en medelålders katolik av östeuropeiskt ursprung som en gång hade arbetat för The Consolidated Edison Company, bodde i Connecticut, förmodligen bodde med sina syskon och hade en allvarlig hjärtåkomma. Dessa och andra detaljer visade sig skrämmande exakt beskriva George Metesky och profilvetenskapen var född.

Profilering åtnjöt högt anseende tills det framkom att polisen hade förenklat Brussels genomarbetade konstruktion och helt simpelt fokuserat på en enda faktor – ras. Denna reduktionism tydde på fördomar och resulterade i två skadliga effekter: ras som en faktor i profilering blev tabu och profilering blev mer allmänt misskrediterat.

Schauer noterar dock att profilering förblivit en rutinmässig och helt accepterad teknik för många amerikanska myndigheter – så länge man inte blandar in ras. Till exempel så avgör ett profileringssystem kallat the Computer-Assisted Passenger Pre-Screening System (CAPPS) vilka passagerares baggage som skall granskas närmare; man tittar på sådana faktorer som kön, ålder, inköp med pengar eller kreditkort, incheckningstid, typ av baggage och uppträdande.

Utöver detta så "använder sig skattemyndigheten av profilering riktat mot en speciell grupp skattebetalare som väljs ut för granskning, tulltjänstemän använder sig av profilering för att avgöra vilka ankommande passagerare som motiverar en närmare granskning, arbetsplatsskyddsombud använder sig av profilering för att avgöra vilka företag de skall inspektera och polisen fortsätter att begränsa fokus för sina undersökningar genom att göra profiler på troliga misstänkta".

Vad händer då om ras visar sig vara icke missvisande? Vad händer, frågar Schauer, om de terrorister som bombar, kapar eller på annat sätt angriper amerikanska flygbolag "oproportionerligt ofta är yngre muslimska män med Mellanöstern som bakgrund"?

En effektiv profilering, understryker han, måste bestå av dussintals olika delar, så att inkludera Mellanösternbakgrund innebär att man lägger det till en lång lista av andra kännetecken som redan finns i CAPPS, det blir inte den enda avgörande faktorn.

Schauer medger att det finns ett "starkt argument" för att inkludera Mellanösternbakgrund som en faktor, men han är ändå ambivalent. Han förstår att insatserna är höga och att många bedömare anser det vara "uppenbart utom all tvivel" att en Mellanösternbakgrund måste tas med i beräkningen; ändå undrar han om det skulle vara möjligt att undvika detta genom att passagerare måste komma en halvtimme tidigare till flygplatsen, vilket skulle ge tillräckligt med tid för att göra en noggrannare granskning av andra profileringselement.

Schauer är en av de mest sofistikerade analytikerna på profilering och hans stöd för användandet av detta, även om det är med reservation, väger tungt. Det är dags för regeringar att också förklara profileringens nyanser, rättfärdiga ett intelligent användande av det och fortsätta ta med alla icke missvisande faktorer i beräkningen.