Wednesday, April 20, 2016

Mona Sahlin, DN Debatt: ”Många kommuner saknar en plan mot extremismen”

För att läsa debattartikeln av Mona Sahlin, nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och tidigare socialdemokratisk partiledare, klicka vänligen på länken:

http://www.dn.se/debatt/manga-kommuner-saknar-en-plan-mot-extremismen/

”Många kommuner saknar en plan mot extremismen”

Från artikeln:

Arbete mot extremism. Det är i vardagen, främst i skolan och på fritidsgården som det förebyggande arbetet kan åstadkomma verklig förändring. Men trots att var fjärde kommun uppger att våldsbejakande extremism finns i den egna kommunen har knappt var tionde en färdig handlingsplan, skriver Mona Sahlin, nationell samordnare.

...

Mitt uppdrag som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism är det viktigaste jobb jag har haft. Det har varit, och är, ett uppdrag som i väsentliga delar handlar om att höja kommunernas kunskap, samordna myndigheterna och se till att samverkan med civilsamhället kommer igång.


Under de senaste två åren har i stort sett alla Sveriges kommuner fått besök. Vi har träffat hundratals kommunala och statliga medarbetare, lokala politiker och medverkat i ett stort antal lokala och regionala konferenser och seminarier.
Det budskap vi fört fram kan sammanfattas i tre punkter:
Foto: DNFör det första – ta fram en lägesbild. I vilka miljöer i kommunen rör sig de våldsbejakande islamistiska förespråkarna. I vilka sammanhang finns högerextremistiska förespråkare och grupperingar? Finns det våldsfrämjande vänsterextremister?
Foto: För det andra – gör en konkret handlingsplan så att olika kommunala verksamheter vet vad som gäller, vilka personer ska göra vad inom respektive verksamhet. Utse någon att vara samordnare med ansvar för helheten i kommunen.
Foto: För det tredje – vi måste ha lokala team med kunskap och kapacitet att ingripa framför allt lokalt men med nationellt stöd.
Vi kan inte ha en situation där vi står handfallna mot individer och grupper som kan orsaka vårt samhälle stor skada. Ingen ska kunna gömma sig bakom okunskap eller feghet.
Vi har också pekat på vikten av att anhöriga vågar höra av sig om man märker att en ung person radikaliseras. De första att märka är närstående. Den nationella stödtelefon som vi tillsammans med Röda korset startade i slutet av 2015, visar på ett tydligt behov. Det är inte bara anhöriga som hör av sig och vill samtala och få råd. Även skol- och fritidspersonal hör av sig med frågor och oro.
Göteborg, Stockholm, Örebro och Borlänge är i dag de fyra kommuner som tar våldsbejakande extremism på största allvar. De ingår i det pilotprojekt som vi driver. I dessa kommuner finns redan särskilda samordnare utsedda, kommunens olika verksamheter vilar på en sammanhållen handlingsplan. Om någon person väljer att hoppa av en extremistisk gruppering finns erfarenheter från avhopparverksamhet från andra miljöer. Verksamheter för att underlätta individer att lämna våldsbejakande extremism byggs just nu upp i snabb takt. Detta är glädjande men i andra kommuner återstår fortfarande mycket arbete.