Wednesday, October 26, 2016

Lite om Henrik Samuel Nyberg; svensk orientalist, religionshistoriker, språkvetare och ledamot av Svenska Akademien

Här kommer lite från Wikipedia om den här svenska storheten, känd som H. S. Nyberg (för att ta del av hela Wikipedia-artikeln klicka vänligen på länken):

https://sv.wikipedia.org/wiki/H.S._Nyberg

Från Wikipedia:

Nyberg var professor i semitiska språk vid Uppsala universitet 1931–1956. Efter studier i Uppsala och Kairo utvecklades han till en internationellt ledande filologreligionshistoriker och orientalist. Han gjorde banbrytande insatser bland annat inom forskning på det medelpersiska/medeliranska språket. Under ett långt forskarliv ägnade han sig åt vetenskapliga studier i olika religioner och deras historia och litteratur: judendomenkristendomenislam,manikeismen och zoroastrismen. Han förblev dock hela livet praktiserande kyrkokristen med en grundläggande personlig acceptans av det kristna trosinnehållet och engagerades i Svenska kyrkans diskussion om ny psalmbok och ny bibelöversättning, och han var en period ledamot av kyrkomötet. Före och under andra världskriget intog han en klar antinazistisk hållning.

Nyberg utgav bland annat Le livre du triomphe et de la réfutation d'Ibm-er-Rawendi l'hérétique (även på arabiska 1925), Hilfsbuch des Pehlevi (1-2, 1928–1931; utvidgad engelsk utgåva 1969–1974), Manual of Pahlavi (1964) och Irans forntida religioner (1937, ny uppl 1966). Hans hebreiska grammatik från 1952 är mycket använd, och utkom i en ny utgåva 1972, en engelsk översättning är under arbete av professor Mats Eskhult. Nybergs språk- och religionsvetenskapliga arbeten utgavs postumt 1975 i serien "Acta Iranica" vid universitetet i Leiden i fyra 500-sidiga volymer med titeln Monumentum H.S. Nyberg. Nyberg har också skrivit biografier över Henrik Schück 1948, Johan Adam Tingstadius (1958) och Esaias Tegnér d.y. (1966).

Nyberg var mycket omtalad för sina unikt omfattande språkkunskaper; han kunde 28 språk. Förutom sitt modersmål behärskade han mycket väl i tal och skrift tyskafranskaengelska och egyptisk arabiska
Han kunde skriva, läsa och tala spanskaitalienskaryskapolskalitauiska och finska. Han kunde felfritt skriva och läsa latingrekiskahebreiskaklassisk arabiska, och läsa och skriva arameiskasyriska och etiopiskanypersiskamedelpersiskamandeiskaarmeniska och georgiska samt turkiska och sanskrit. Han kunde också begripa kurdiskabalochiurdu och bengaliska.[1] Trots sitt livslånga intresse för det forntida Iran fick han först på 1950-talet tillfälle att besöka landet.

Nyberg blev ledamot av Svenska Akademien 1948, där han innehade stol 3. Han var även ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 1934, Vitterhetsakademien 1935, Nathan Söderblom-sällskapet 1940, Vetenskapsakademien 1943, Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala 1954, Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab 1940, Egypt Academy of the Arabic Language 1948, Iraq Academy 1960 samt ytterligare flera utländska vetenskapliga sällskap. Han var ordförande i styrelsen för Svenska teologiska institutet i Jerusalem 1954–1971. Han var hedersledamot i Sveriges Advokatsamfund 1938, i Royal Asiatic Society 1946, Han var också guvernör i Rotary och 1916–1917 ordförande för föreningen Heimdal.